jag vet att du har ont.... jag vet att du går igenom är jätte tungt.... jag vet att du behöver vara själv... jag vet att du har dina problem och behöver inte mina....
vi känner knappt varandra.... men du gjorde inpackt på mig... kanske är helt fel av mig att känna något över huvudtaget.... men jag känner mig så ledsen.... kanske för att det inte ens märktes.... jag märkte inte på dig att du inte villa ha mig i ditt liv... jag märkte inte att du ville ut..... jag märkte inte att du var så olycklig att du inte kunde ha mig i ditt liv.... det enda jag ville göra var att få ta hand om dig... lära känna dig... vara nära dig... hålla dig i mina armar... men du slet dig loss.... när jag minst anar det... när jag inte förväntar mig det....
Hoppas du finner dig själv och blir lika lycklig som du förtjänar att vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar