life is not meant to be easy....

Det är rätt fantastiskt hur man kan sakna någon man egentligen inte riktigt känner. Men detta är ett faktum just nu. Jag saknar dig något otroligt mycket. Saknar att prata med dig. Saknar dina armar runt mig, dina ögon, dina läppar, ditt leende och hur du rörde vid mig. 

Jag vet ju faktiskt att detta är för det bästa, att gå åt varsitt håll. Men det betyder ju inte att jag gillar det. Det kändes verkligen som om vi var på våg mot något bra.... men nu sitter jag här i min soffa och låter bli att höra av mig för att jag vet att det är det enda rätta.... 

Jag hoppas verkligen att du finner vad du letar efter i dig själv. Att du får ett rum eller en lägenhet att vara i så du kan fokusera på dig själv ett tag. 

Jag ska försöka att inte älta det här något mer... 

Jag kanske är patetisk... eller en loser....   

Men jag saknar dig....

Unfinished Business